Status Akademin: Samuel Wowoah
I del ett av fyra i vår statusuppdatering kring akademin satte vi oss ner med vår akademichef Samuel Wowoah. I samtalet pratade vi bland annat om Samuels första tid, Örebrofamiljen, förändrings- och utvecklingsarbete samt mycket mer. Läs hela intervjun nedan.
Hur har första tiden varit som akademichef?
- Den första tiden har varit intensiv och det är många idéer samt projekt som man vill få i gång. I början har det ibland känts som att man tagit lite för stora tuggor kanske. Man har lärt sig i efterhand att det är bättre att jobba mer med en sak i taget och inte ha för många bollar i luften samtidigt, så gott det går. Den första tiden har också varit otroligt kul och det fortsätter att vara det. Speciellt nu när man börjar se viss förändring och framsteg som tagits under denna tid. Sen är det kanske inga stora förändringar utan det är en bra start och med tiden kommer allt växa succesivt. Vi tar steg genom små förändringar och som enligt mig ger positiva resultat, sen få ju andra också bedöma det men jag tycker den första tiden har varit lovande speciellt utifrån de förutsättningarna som vi har. Om man kollar generellt på våra akademilag nu i våras och till hösten har deras matchmiljö varit bra och utvecklande för alla lag. Där vi nu tittar på hur vi medhjälp av det kan maximera utvecklingen för varje individ.
Kan du peka på någon specifik förändring eller projekt som ni lagt grunden för under våren?
- Det är flera projekt som är i gång med det främsta exemplet Örebrofamiljen, vår idé om klubbsamverkan där jag tycker vi kommit väldigt långt på kort tid. Vi är inte i mål än men vi jobbar framåt och det känns väldigt positivt med de klubbar vi varit i kontakt med. Det finns en positiv inställning till det vi har presenterat och kommer att fortsätta presentera framöver till fler klubbar. Det är väldigt viktigt och något vi känner är nödvändigt att få till. Om det nu ska vara så att ÖSK är den största aktören i staden behöver vi ta lite mer ansvar, vilket vi gör genom detta projekt. Samtidigt handlar det också om hur vi tillsammans i länet jobbar för att utveckla unga fotbollsspelare från staden och från regionerna.
Berätta lite mer om Örebrofamiljen och vad en klubbsamverkan innebär?
- Örebrofamiljen som vi kallar det handlar om att tillsammans med våra lokala klubbar hitta vägar och sätt att utveckla flera kvalitativa spelare i staden men också i regionen. Som den största aktören går vi därför in och erbjuder, framför allt de mindre klubbarna som kanske inte har samma möjligheter och resurser, att hjälpa till med vissa typer av tränarutbildningar och spelarutveckling. Detta så att det gemensamt mellan klubbar finns en röd tråd kring hur vi tar fram fler kvalitativa unga spelare. I grund och botten är det vad vår verksamhet handlar om, ju fler kvalitativa spelare vi har i staden och i länet desto större urval har vi när spelarna är tillräckligt bra och konkurrensdugliga att ta en plats i elitfotbollen och i ÖSK. Det i sin tur leder till att vi närmar oss det finrum som vi såklart vill och ska var i.
- Jag vill också lyfta en annan pusselbit eller projekt som vi arbetat med och som också är ett viktigt steg i utvecklingen av vår verksamhet både nu och på längre sikt. Det är hur vi kan öka samarbeten och samverkan med våra skolor i staden. Det är i ett lite tidigare stadium men där har vi tittat på vägar att gå framåt och jag tycker att det finns väldigt många positiva indikationer.
Hur arbetar ni med scouting och att hitta spelare utifrån länet?
- Scouting är och kommer vara en väldigt svår nöt att knäcka utifrån vart vi är någonstans i näringskedjan. De flesta större klubbarna som har större resurser och förutsättningar för att ha ett bredare scoutingområde har redan koll på i stort sett alla intressanta spelare. Dessutom med dagens teknik och dagens utveckling så finns väldigt mycket material att hämta. Spelarena lägger själva ut grejer, det finns olika scoutingprogram etcetera, så den bästa marknaden blir utrensad ganska snabbt. Självklart så finns det undantag och väldigt skickliga spelare som har hamnat under radarn i mindre klubbar och som kanske inte gjort så mycket väsen av sig på de större scenerna. Dock går det fort när de väl hamnar på de större scenerna. När jag var nere i Halmstad på rikslägret så fanns det absolut ett par sådana spelare, som man fick lite tycke för. Samtidigt om jag fattar tycke för någon så vet jag att redan samma dag eller under tiden jag står och tittar så har de här större klubbarna redan kontaktat anhörig eller agenter.
- Så vårt arbete här är svårt men det vi kan göra är att förmedla vårt intresse och hoppas att vi får vara med och erbjuda någonting. Sen är det alltid upp till spelaren att välja och har du tillräckligt bra att erbjuda så har du såklart större möjligheter. Vi har den utvecklingsmiljön vi har och vi kan inte göra som till exempel AIK och Göteborg som kan erbjuda ett färdigt paket där det till och med ingår ekonomiska ersättningar. Där är vi inte idag men vi jobbar hårt med att utveckla vår utvecklingsmiljö. Där kommer också utvecklandet av skolsamarbetet in då vi hoppas kunna erbjuda spelaren en bra träning under skoltid. Vi arbetar också med att kunna erbjuda boendemöjligheter för spelare som kommer utifrån. Där kan jag bara sätta mig själv i ett föräldraperspektiv, om jag ska släppa min 15–16-åring till en ny stad så är det dessa delar som är viktiga. Var kommer han gå i skolan, hur kommer boendet se ut, vad får han för hjälp och stöttning både kring den sociala biten samt såklart fotbollen. Det är mycket som händer i ungdomarnas liv under denna period, de ska välja skola och flytta till en ny stad. Så kan vi vara där och förbättra vår verksamhet runt just de här frågorna för de här spelarna som kommer utifrån tror jag vi får bättre förutsättningar att få hit bra spelare. De stora klubbarna kan inte ta alla bra spelare så är vi bara där och anmäler vårt intresse kring spelarna så finns det bra förutsättningar att få hit bra spelare. Ett färskt exempel är ju Samuel Dahl som tog en vända via AIK:s akademi, fick inte riktigt plats där, kom hit och blommade ut. Sen vet ni vad som hände sen. Det gäller att vi är aktiva och jobbar med de resurser och förutsättningar vi har, men vi får absolut inte glömma att nyckeln är att utveckla våra egna spelare, vi måste jobba med vår verksamhet för att få fram fler kvalitativa spelare från vår miljö och sen krydda med spelare utifrån.
Om vi tittar mer fotbollsmässigt finns det något arbetssätt eller spelsätt som du implementerat i akademilagen eller hos tränarna?
- Det man brukar prata om är att man på något plan försöker efterlikna A-laget så mycket som möjligt, men det är inget fokus vi lägger jättestor vikt på. Jag tror återigen på något mer gemensamt och att försöka hitta en röd tråd som man kan jobba efter under längre tid. Där det nu främst handlar om beteenden, vad för beteende vill vi uppmana till på planen och fostra hos spelarna. Sen också i förlängningen vilka spelartyper vi vill fostra. Så fokuset och arbetet är mer att titta som klubb vilka typer av spelare vill vi få fram och sen får vi försöka jobba utefter det. Det handlar också om att veta vad ska vi leta efter när vi scoutar och att redan där från början få in rätt profil, rätt spelartyper och sedan sätta vilken metodik som är bäst för att utveckla den här typen av spelare.
Finns det några exempel på egenskaper ni premierar hos spelare?
- När vi tittar på spelare så vill vi ha spelare med välutvecklade tekniska färdigheter, men där man kanske inte nödvändigtvis ska kunna göra massa överstegsfinter, tunnlar eller kan skjuta varje skott i krysset. Utan snarare spelare där man har den funktionella tekniken på plats och klarar av att hantera sitt spel i ett högt tempo. Det är för oss en grund och förutsättning för en bra spelare, att den funktionella tekniken kan komma till sin rätt när det går snabbt. Att inte bara hantera spelet i ett specifikt skede utan i flera, att i någon mån vara mångsidig tekniskt. Dessutom är man kvick och kan använda sin speed så är det en intressant egenskap som är svår att träna sig till, utan i många fall är det genetiskt. Man har ofta grunderna från start och sen går det såklart att bygga vidare en tålighet och styrka runt om dem grunderna. Har man inte snabbheten är en stor spelförståelse viktig hos de spelare som vi vill ha. Detta för att nämna några egenskaper kring de spelare vi vill ha och få fram.
- Förutom specifika egenskaper så jobbar vi som sagt mycket med spelares beteende på plan. Kollar man generellt på hur vi vill spela så är omställningsspelet offensivt kontra defensivt en stor och viktig nyckel i både vår fotboll och även fotbollen i stort. Så där arbetar vi mycket med spelare angående vad vi har för beteende när vi tappar boll. Den här sekunden eller hundradelen efter bolltapp kan vara väldigt avgörande. Det är beroende på hur du reagerar, missar du en passning och slutar spela så är det kanske initialt inte just där och då du straffas men i ett senare skede. Så där vill vi att man agerar i stället för att reagera och det för att korta omställningstiden så mycket som möjligt. Att när du tappar boll så ska du direkt ställa om defensivt och jobba som en enhet för att ta tillbaka bollen eller iallafall göra det svårt för motståndarna att ta bollen framåt. Det är samma sak när vi vinner boll, då ska vi framåt och försöka hitta snabba vägar att göra det. Vi vill spela framåtlutat och ofta bryta linjen samt lagdelar hos motståndaren.
- I sista led är det ju sedan upp till våra tränare att implementera och utveckla dessa beteenden och egenskaper, då är det mer upp till var och en hur de gör det. De jobbar såklart inom vissa ramar men alla tränare har ganska fritt inom dessa ramar om hur man vill spela framåt, hur man vill jobba med omställningsspel eller individuell träning. Sen är det som sagt även här viktigt att det finns en gemensam röd tråd mellan lagen i vårt generella spel. När jag tittar på våra lag vill jag att det ska synas likheter och en tydlighet för att bland annat underlätta övergångar mellan lagen
Vad skulle du säga är den största utmaningen du stött på i ditt arbete?
- En av de största utmaningarna är att i det förbättringsarbete vi har framför oss ha tålamod och få en gemensam syn över hur vi i klubben och även hur vi tillsammans i Örebrofamiljen kan förstå var vi är i näringskedjan. Visst ÖSK är en storebror i länet som också måste kunna ge tillbaka men samtidigt måste vi vara ödmjuka med att detta är något som kommer att ta tid, det behövs ha ett stort tålamod. Vi behöver jobba på ett gemensamt sätt under en lång tid för att detta ska gynna fotbollen här i länet, staden och ÖSK. Vi vill såklart ha de bästa spelarna från länet här i ÖSK men med Örebrofamiljen så kan vi vara med och hjälpa till att utveckla spelare samt även skapa bra relationer med klubbarna. Då behöver det inte finnas någon stress att ta hit dessa spelare tidigt, utan spelarutvecklingen sker även ute i våra lokala klubbar.
- En annan sak som jag tycker är en utmaning generellt i många klubbar är att vi pratar väldigt tydligt om hur vi ska utveckla spelare. Där vi lägger upp en utbildningsplan som är väldigt genomtänkt, där vi försöker jobba med varje individ och försöker hitta den individens möjlighet till bästa utveckling. Det många glömmer är tränarna och där tycker jag att fokus också måste finnas. För jag bedömer att har du bra tränare med rätt kompetens får du också en större möjlighet att utveckla kvalitativa spelare. Sen vill jag tillägga att jag gör en liten skillnad på att vara en tränare och att vara en instruktör. En tränare kan lägga upp en bra träning i teorin men sen handlar det också som tränare om hur du instruerar, informerar och kommunicerar med spelarna för att få ut maximalt av vad, hur och när de ska göra sakerna på planen.
- Om vi kollar i våra akademilag idag och inför i år så har vi fått in Patrik Haginge i PA19 som har en gedigen allsvensk karriär bakom sig med en erfarenhet och kompetens som elitfotbollspelare. Som också har den instruktörsdetaljen och som jobbar mycket med detaljinlärning. Vi har Patrik Anttonen i PA16, som fått en annan roll i år från att ha varit assisterande tränare till att vara huvudtränare, där det är liknande kompetens som med ”Hagge”. Vi har två erfarna akademitränare i Pontus Björkman och Gustav Nehmé i PA17 som jag tycker är två fantastiska tränare och instruktörer som har en väldig tydlighet i deras kommunikation gentemot spelarna. Där de dessutom får ut det i bra prestationer på planen. Så vi börjar bygga något bra även på tränarsidan som jag tycker är väldigt intressant och ska bli kul att fortsätt jobba vidare med.
Hur, lite mer detaljerat, jobbar du tillsammans med tränarna?
- Vi försöker att varje vecka ha internutbildningar och möten där vi diskuterar allt från spelare, rotationer och vad vi behöver jobba med under en viss period. Det kan till exempel vara som under försäsongen där vi delar in säsongen i olika perioder. I dessa perioder jobbar vi sedan med vissa detaljer exempelvis med speluppbyggnad under en period och då ska det finnas en samsyn och en synkad periodisering mellan lagen så att vi jobbar med samma sak samtidigt. Sen kommer det självklart skilja sig under säsong beroende på vad man behöver jobba på och lägga mer tid på, men vi försöker synka det under vissa perioder. Sen har vi också ett ständigt arbete med internutbildningar och olika webbuppgifter vi får från SEF och Unicoach också.
- Sen har jag inledningsvis gett tränarna ganska stor frihet även när det gäller kommunikationen och dialogen mellan lagen. Gällande rotationer, vilka spelare som ska upp och känna på lite tuffare trängsmiljö, vilka spelare som ska vara med i vilka matcher, vilka matcher som vi ska prioritera eller som är mest utvecklande när man kollar på individens utveckling. Vilket jag tycker dem sköter galant, jag behöver inte lägga mig i så mycket.
Till sist vad ser du fram emot under resterande säsong?
- Det är egentligen två saker. Det första är utvecklingen av Örebrofamiljen och hur det vi presenterar kommer tas emot av fler klubbar. Jag hoppas också att detta samarbete med våra lokala klubbar når en större tydlighet och att vi får möjligheter att påbörja arbetet mer konkret. Får vi ut den informationen om vad vi vill göra så tror jag att det kommer gå ganska snabbt att även få i gång det praktiskt med samarbetet och till exempel fler inspirationsträningar ute i länet.
- Det andra jag ser fram emot är matchmiljön för våra akademi-lag. Jag nämnde det lite tidigare men nu väntar riktigt roliga och intressanta matcher för alla lagen. PA16 har ännu inte spelat klart grundserien men man har blandat sig in i race:t om att få spela ett A-slutspel likt så som PA17 precis inlett. För PA19 tror jag det väntar en riktigt kul höst där man har kvalplatsen upp till allsvenskan inom räckhåll och bra chans att ta den.